En anledning till att bloggen har varit inaktiv är för att jag har ett annat bloggprojekt på gång. Det handlar inte om att jag inte är nördig längre – tvärtom är det nog värre än någonsin. Jag är inte riktigt densamma sedan jag började titta på Doctor Who. Och jag inte längre se ett par converse eller ett par polisonger utan att tänka ”Åh, vad stiligt, sådana har doktorn”.
Om jag inte visste bättre så skulle jag identifiera känslorna jag har för den här mannen (och serien) som obesvarad kärlek. Nu har jag tack och lov mitt förnuft i behåll så jag vet att det handlar om vanligt, passionerat nörderi. Nej, okej, nu ljög jag. Det här har gått längre och angränsar nu till att vara besatthet:
Jag har skaffat en lång rock. En brunstrecksrandig kostym. I julklapp fick jag en sonic screwdriver. Jag övar på ett maniskt storflin i spegeln. Idag ska jag inhandla vita converse.
Märker ni var detta är på väg?
Men jag kan bara se mina sjukdomssymptom om jag tittar på någon som är värre. Så min antibiotika är att lusläsa David Tennant´s sideburns, en blogg dedikerad till mannen och hans polisonger. Så långt från verkligheten har jag åtminstone inte hamnat! Men efter att ha sett nya Doctor Who tvivlar jag på att verkligheten någonsin kommer att återgå till det normala (det är ju så mycket mer spännande att lyssna efter TARDIS-ljudet än att inte göra det!).
Så, med mitt nya jag så kommer saker och ting ändra skepnad här också. En liten varningsflagga för att bloggens nörderier kanske förvandlas till ren besatthet i framtiden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar